Måndag. Och fortfarande söndagsångest.

Jag tänkte jag skulle illustrera min ångest med en bild. Så jag googlade på "svart hål". Upp kommer en massa astrologisk skit om det svarta hålet i rymden. Egentligen borde jag kanske lägga upp på det, eftersom det förmodligen är där som mitt minne håller till, eftersom det totalt försvunnit ur min skalle.
För att försöka summera helgen och får er fatta vad jag snackar om så hade jag och J en underbar fredagskväll med hans familj på en restaurang i oslo. Det var M's fördelsedag och det blev massa god mat, dryck och paketöppning för hans del. Lördagen jobbade jag men kl 17 började jag ladda upp, så fort man kom utanför portarna till Oslo's Tingsrätt.
Eftersom mina sambos var bajs bakfulla var de lite trögt att få igång dom över huvudtaget, men lyckades iaf med L! Jag hällde i mig hemmagjorda frukt drinkar (gotta love the mixer) och sen satte vi oss på varsin bysykkel och tog turen upp till Emma och Mange, som hade besök fr Växjö. Hur i helvete vi (läs jag) nu lyckades ta oss upp dit oskadda har jag ingen aning om, för sen tog det stopp. borta. Allt borta. Har små svaga flashbacks som förmodligen endast kan sammanliknas med det omtalade bildspelet som spelas upp när det e dags för Döden att komma och hämta en. Bara att mitt e bara från en enda kväll, och jag ska inte dö. Nä, jag måste uthärda det hemska av att inte minnas nåt. Få återberättat varför det stod ett par främmande skor i hallen morgonen efter när man skulle till jobbet och att jag tydligen skulle stämpla en kille i nyllet med mina stilettklackar på vägen hem för att han blockerade vår väg.
Dagen efter, alltså igår föjdes av djup plåga, en huvudvärk alla paracet i världen inte skulle kunna bota, en andedräkt stinkade hela systembolagets sortiment ihopblandat och samlat i min mun. Och detta skal genomlidas på ett museum med fyrtioelvatusen japaner och alla andra som tycker det är ett trevligt söndagsnöje.
Det blev iaf Haagendas och SATC-film med J innan jag deckade i förhoppning av att imån e de iaf över.
Tji fick jag efter 11 timmars sömn! Minnet har inte behagat att återvända och ångest ligger över mig som ett grått moln som när som helst kan känna för att spola ner mig. Så jag hoppas på imån. Imån e den nog borta. För snart e d e ju fan fredag. Det blir Sverige, hemma. Mammas mat, tatuering, dansgolv och råfylla. Vi går väl ALL IN igen, för att vakna upp på söndag och bestämma mig för att aldrig mer dricka. Men fem dagar senare e de fredag igen och minnet av söndagsångesten e borta, precis som kvällens kommande minne. Tjoho!



Edvard Munch - Skrik.
"mine vænner gik videre og jeg stod igjen skjælvende av angst - og jeg følte at det gik et stort uendelig skrig gjennem naturen "

Kommentarer
Postat av: Emma

Den där tavlan ger mig ångest haha,....Äe trött på att vakta den Asg

2008-10-21 @ 21:44:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0