Fläskfilén är död
När jag var liten åt alla fläskfilé.
Jag minns hur jag sa till mamma "den smälter i munnen!", nån gång en nyår när dom fortfarade var gifta, far "social och pratglad" och mor fick skumpa i benen.
Jag och Emma sprang runt i våra sjömansklänningar och bara njöt av livet. Vi tittade på raketer och somnade i nåns knä, förmodligen en nära vän till familjen.
Vad skönt att va så ovetande om allt. För det var ju inte bara innan allt började, det var under, efter OCH innan.
Nu är inte fläskfilén på tapeten längre. Den äts, men förmodligen inte med samma passion som för 10-15 år sen.
Jag sitter o petar i min fläskfilé i champinjonsås me potatis. Den smälter inte alls i munnen. Den smakar inte alls som den gjorde förr.
Är det kanske för att jag sitter ensam i ett kök, med skräddarställning i en mjuk soffa, och äter med bara gaffeln. Dricker saft ur ett ölglas. Ensam.
Jag har alltid protesterat när alla säger "det är ju aldrig kul att bara laga mat till sig själv!?", för att jo, de e de visst de säger Linda. Jag tycker minsann om att laga mat till mig själv! Äta själv. Nästan mer än o laga mat till nån annan. Slippa prestationsångesten om att ska smaka bra.
Idag var de inte kul att laga mat till mig sälv.
Det var som en uppenbarelse där ja satt i köket, i en mjuk soffa, med en bit fläskfilé på gaffeln.
Jag tar en bit och tuggar.
Nej, den smakar inte alls som den gjorde förr.
Jag minns hur jag sa till mamma "den smälter i munnen!", nån gång en nyår när dom fortfarade var gifta, far "social och pratglad" och mor fick skumpa i benen.
Jag och Emma sprang runt i våra sjömansklänningar och bara njöt av livet. Vi tittade på raketer och somnade i nåns knä, förmodligen en nära vän till familjen.
Vad skönt att va så ovetande om allt. För det var ju inte bara innan allt började, det var under, efter OCH innan.
Nu är inte fläskfilén på tapeten längre. Den äts, men förmodligen inte med samma passion som för 10-15 år sen.
Jag sitter o petar i min fläskfilé i champinjonsås me potatis. Den smälter inte alls i munnen. Den smakar inte alls som den gjorde förr.
Är det kanske för att jag sitter ensam i ett kök, med skräddarställning i en mjuk soffa, och äter med bara gaffeln. Dricker saft ur ett ölglas. Ensam.
Jag har alltid protesterat när alla säger "det är ju aldrig kul att bara laga mat till sig själv!?", för att jo, de e de visst de säger Linda. Jag tycker minsann om att laga mat till mig själv! Äta själv. Nästan mer än o laga mat till nån annan. Slippa prestationsångesten om att ska smaka bra.
Idag var de inte kul att laga mat till mig sälv.
Det var som en uppenbarelse där ja satt i köket, i en mjuk soffa, med en bit fläskfilé på gaffeln.
Jag tar en bit och tuggar.
Nej, den smakar inte alls som den gjorde förr.
he´s on the wall
Blev lite kass bild, men snubben håller koll på oss när vi lagar mat iaf!
Stormtrivs i den nya lägenheten, jag hoppas att jag nångång i framtiden finner en just sån här lägenhet, fast, där saker ting kanske sitter lite mer på plats... Lisa, min sambo vet vad jag snackar om hehe...
Staden växer sig större i mitt hjärta och för varje dag som går trivs jag mer och mer. Dagarna hemma i Växjö hos familj och vänner över nyår var underbara och jag hade gärna stannat ett par dagar till!!
Men jobbet funkar bra, lönen kommer på fredag, o då e de även dags för lönepils. Den sista faktiskt. Lite synd med den obligatoriska fredagen varje månad, lite öl på Venners o sen vidare till Queens. Och död åt den som säger att vi ska gå nån annanstans än till Queens!! =)
Och jag hoppas att det i helgen kommer besök från göteborg....saknar dig...
Känslorna här uppe tar överhanden ibland, man vet inte vad man känner, eller vad som händer i sitt inre. Vad vill man ha? Saknar man bara närheten lr vafan e de frågan om, frågar ja mig själv....
Staden gör att man känner sig ensam, landet gör att man känner sig utanför, men samtidigt får alla en o känna sig så välkommen... Hur går de ihop?
Jag är iaf glad för mina nyfunna vänner, Cathrin, Lisa min sambo, Sanna o Carro som nu skall ut o resa och lämna norge, Erika, som jag inte känner allför väl då hon funnit kärleken i Oslo, och man ser henne inte så ofta =)
Även Thomas som är en pärla och alltid ställer upp.... En annan trevlig överaskning idag på de norska skattekontoret så helt plötsligt kommer Petra (G.T. Växjö) in genom dörren, hoho världen e liten!
Dags för lite vila innan man går till jobbet.
Mange tanker ut i rom til er der hjemme! Stjernerna lyser ner på er i vinternatta.
