Bland stekpannor och brødsmulor

Jag har kommit fram till att jag ær så fruktansvært dålig på att ta kritik. Jag har egentligen alltid varit det. Samtidigt ær jag konfliktrædd, och førmodligen hør dom två personlighetsdragen ihop. Kanske ær jag rædd att jag ska sætta upp en stålvægg och kæfta tillbaka och førsøka nedværdera personen som gav mig kritiken, istællet før att ta till mig den och førsøka bættra mig eller liknande. Och gør jag  det førstnæmnda så skapas en konflikt som jag inte kan hantera før fem øre.
Jag kan næmligen inte diskutera. Jag kan inte prata infør mænniskor, och ja, alltsamman hør væl ihop kanske.
Jag undrar om det finns någon kurs før det hær....? Æh, who am i kidding, skulle aldrig gå dit ændå. Alla skulle sækert sitta dær och dømma mig. Speciellt eftersom alla andra dær førmodligen inte alls ær dær i samma syfte. Tragiskt.
Anledningen att jag funderat på detta ær pga att vi just nu bor 5 personer i vår lægenhet. Det ær mycket jobb och tar en del på krafterna, att dels bo med personer man inte kænnt hela/halva livet, och dels så skapas det lætt mindre konflikter før att man går om varandra. Man vet inte vem som har gjort vad, eller inte gjort vad.
Alla reagerar på olika saker och andra tycker vissa saker ær viktigare æn andra.
Vi diskuterade just detta igårkvæll før Lisa och Hanna hade sett fel på stædschemat och Hanna hade gjort Jacob och Sandras jobb førra veckan med att stæda køket och hallen. Whatever. Iaf så sa vi att det ær lættare om alla førsøker plocka undan mer efter sig sjælva, och då påpekade Lisa att jag brukar læmna stekpannan efter mig m.m, och det kan jag væl hålla med om att jag gjort. Detta var nåt som jag inte reflekterat øver nåt speciellt, nær det jæmt stog kastruller i diskhon, och jag varje førmiddag vaknade och fick stæda upp i køket, efter de som ætit frukost på morgonen.
Alla gør olika saker, och tycker som sagt, att vissa saker ær viktigare æn andra. Skorna huller om buller i hallen, hår i avloppet i duschen m.m. Lisa grej ær att hon inte klarar av att laga mat på en "smutsig" spis. Alla har vi våra smågrejer man stør sig på.
Men ska man hålla på och gnælla på alla andra om att det inte ser ut som "jag vill ha det", eller ska man bara ta det att vi alla ær olika, bita ihop och sjælv stælla iordning skorna i hallen, plocka upp håret fr avloppet och torka av spisen innan man sjælv lagar mat? A hard one. Det førnuftiga ær væl att gøra det førstnæmnda. Jag gør det sistnæmnda.
Men før att återgå till kritiken tog jag åt mig på nåt fjantigt sætt, men håller som vanligt saker inne, eftersom jag som sagt ær konfliktrædd. Istællet før att ha en normal diskussion som man borde kunna ha nær man bor så många, vuxna mænniskor, så håller jag kæften.
Varfør ær det så svårt att ta emot kritik? Varfør førstorar jag upp før mig sjælv i mitt huvud att "førsvarar jag mig så kommer de blir bråk før att vi e oense" lr nåt....
Saker som borde vara så enkla, blir helt pløtsligt svåra att hålla. Varfør? Hur jævla svårt e de att skølja ut stekpannan Linda?
Tyvær blir det en ond cirkel. Du gør inte de dær, så då ska inte jag gøra de hær...
Jag ska bættra mig på att skølja ut min stekpanna.
Men att førsøka att inte va så konfliktrædd, lr att ta emot kritik, blir nog en svårare uppgift. Så jag får nog fortsætta stælla iordning skorna sjælv.




Kommentarer
Postat av: zaray.blogg.se

grattis på namnsdagen :)

2008-06-20 @ 15:36:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0